Tillitsbarometern

Tillitsprogrammet vid Ersta Sköndal Bräcke högskola utgör en långsiktig satsning som påbörjades 2006 med ett flerårigt stöd från Länsförsäkringsbolagens forskningsfond. Detta stöd finansierade såväl en doktorandtjänst som senior forskning om social tillit i Sverige. Senare kom även bidrag från Vetenskapsrådet (VR), Sveriges Kommuner and Landsting (SKL) och Riksbankens Jubileumsfond (RJ) att möjliggöra ytterligare forskning, bland annat genomförandet av det första Tillitsbarometern (2009).

Sedan januari 2017 har programmet fått ytterligare ett mångårigt stöd från Länsförsäkringsbolagens forskningsfond för att möjliggöra en ny omgång av Tillitsbarometern, vilken genomfördes 2017. Från och med januari erhåller programmet även ett projektstöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor (MUCF) för ett projekt som rör civilsamhällets roll för att främja social sammanhållning och tillit.

Kartan visar de kommuner som ingår i Tillitsbarometern. I Malmö och Stockholm genomförs studien även på stadsdelsnivå.

Levande rapport

Denna rapport är ”levande” i den mening att den regelbundet utvecklas och uppdateras. I denna anda inbjuder vi in till kommentarer, frågor, uppslag från de som svarade på enkäten, intresserade från berörda kommuner, andra forskare och allmänhet.
I den mån vi kan försöker vi i kommande upplagor av denna rapport att beakta sådana inspel. Gå till kontaktuppgifter.

Projekt inom Tillitsbarometern (pågående och avslutade)

Tillitens geografi

Tillitsbarometern är en nationell befolkningsundersökning utförd av Statistiska centralbyrån på uppdrag av Ersta Sköndal Bräcke högskola. Undersökningen är genomförd på lokal/kommunal nivå med syfte att studera relationen mellan tillit och variation i jämlikhet, föreningsliv, laglydighet, religiositet och etnisk mångfald. Undersökningen genomfördes första gången under 2009 och upprepades sedan under 2017. Resultaten av dessa analyser visar att man kan identifiera en speciell form av tillit vid sidan av den form av tillit som oftast studeras, nämligen den generalla tilliten. Denna form av tillit kallar vi lokalsamhälletillit. Denna form av tillit är speciellt känslig för förändringar på lokal nivå, till exempel ökad ojämlikhet och större etnisk mångfald. Den generella tilliten är å andra sidan mer stabil och tycks vara relaterad till uppfostran och socialisering i ungdom och barndom.

I den första studien från 2009 kunde vi fånga en betydande variation beträffande lokalsamhälletillit, en i sig nog så viktig upptäckt. Vad vi nu undersöker genom att jämföra resultaten från 2009 med de nya från 2017 är eventuella trender och hur dessa möjligen är kopplade till andra faktorer i ett Sverige som befinner sig under ett snabbt förändringstryck. För undersökningen 2017 lades till även urval för Piteå, Stockholm och Göteborg, samt ett förtätat urval för Malmö. Läs mer om projektet.

Civilsamhället: "Mötesplats för mångfald" eller "Lika barn leka bäst"?

Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning civilsamhället bidrar till att främja tillit och tolerans i en tid av ökande mångfald i det svenska samhället. Frågan ställs mot bakgrund av växande ojämlikhet, bestående arbetslöshet och segregation som sammanfaller med ökande migrationsströmmar. Vissa grupper - ungdomar som saknar högre utbildning, utrikes födda och särskilt flyktinginvandrare - är mer utsatta för långtidsarbetslöshet. Detta innebär att dessa grupper har ett speciellt stort behov av just de arbetsmarknadsnära sociala nätverk som de ofta saknar. Läs mer om projektet.

Tilliten bland unga

Utifrån Tillitbarometerns data skrev Julia Grosse avhandlingen Kommer tid kommer tillit: Unga vuxnas och medelålders erfarnheter (2012) vars syfte var att undersöka tilliten bland unga vuxna. Läs mer om avhandlingen.

Senast uppdaterad: 2019-11-01.