Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

I rättvisans tjänst – om socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer

Kortfattad presentation av doktorand Veronica Ekströms pågående avhandlingsprojekt 2011-2016.

Socialtjänstens ansvar för våldsutsatta kvinnor har förstärkts och förtydligats vid flera tillfällen sedan början på 1990-talet. Socialtjänstlagen har skärpts vad gäller ansvaret för brottsoffer i allmänhet och våldsutsatta kvinnor i synnerhet (Ljungwald, 2011). En viktig aspekt av diskursen om mäns våld mot kvinnor i 1980- och 90-talets Sverige har varit att kvinnomisshandel förekommer i alla samhällsklasser (Lundberg, 1998; Peter, 2006). Socialtjänstens insatser har historiskt sett riktat sig till de ekonomiskt och socialt utsatta lägre samhällsskikten, inte till över- och medelklassen. Att samhället allt tydligare pekar ut socialtjänsten som ansvarig för stöd till våldsutsatta kvinnor i allmänhet är, i ljuset av detta, intressant såväl empiriskt som teoretiskt.

Det fält som kan beskrivas som mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett fält med många viljor och aktörer. Det handlar om t ex socialtjänsten, kvinnojourer, brottsofferjourer, polis- och rättsväsendet. Det handlar om politiska prioriteringar av resurser och det handlar om olika ideologiska uppfattningar om hur våldet ska förstås och bemötas.

Synen på våldet som ett samhälleligt problem (Wendt Höjer, 2002) kan jämföras med införandet av brottsofferfokus i Socialtjänstlagen. Eftersom Socialtjänstlagen omfattar alla och är baserad på solidaritet blir särskiljandet av brottsoffer från andra grupper som behöver stöd, irrationellt (Ljungwald, 2008). Ljungwald (2010) argumenterar därför för att införandet av brottsoffer i socialtjänstlagen bör ses i termer av ökad individualisering. Vilket stöd som finns tillgängligt är en av flera faktorer som påverkar var kvinnor vänder sig för stöd och hjälp. Det har skett en förskjutning såtillvida att den juridiska responsen på mäns våld mot kvinnor har fått ett allt starkare fokus (Messing, 2011). Det finns samtidigt en kritik mot denna förskjutning, inte minst från feministiska forskare (Gillis et al., 2006; Kaukinen, 2002; Lewis, 2004). Kritikerna menar att risken med ett allt för ensidigt fokus på juridiska responser gör att kvinnor inte får det stöd de behöver (Bennett Cattaneo et al., 2007). Exempel på juridiska responser är s.k. ”no-drop”-policys och obligatoriska åtal. I Sverige hör mäns våld mot kvinnor sedan 1982 till gruppen brott där allmänt åtal praktiseras. Det innebär att det är åklagaren som fattar beslut om åtal ska väckas, oavsett kvinnans inställning. Införandet av brottsoffer som särskild kategori i socialtjänstlagen är ett annat svenskt exempel på samhällets juridiska responser på mäns våld mot kvinnor. Samverkansprojekt mellan polis och socialtjänst av typen Relationsvåldscentrum (se t ex Ekström, 2011) och KARIN (BRÅ, 2013; Rejmer et al., 2010) kan också ses som exempel på en ökad juridifiering, det vill säga att sociala problem i ökad grad bemöts i juridiska termer. Hur detta kan förstås och vad det betyder för stödet till de våldsutsatta kvinnorna kommer att genomsyra den här avhandlingen. Syftet med är att undersöka hur socialtjänstens stöd till kvinnor som utsätts för våld i nära relationer beskrivs och motiveras samt hur det kan förstås.

Publicerade artiklar inom avhandlingsarbetet:

Ekström, V. (2012), Inte bara kvinna - Våldsutsatta kvinnor och deras behov av stöd – konstruktioner och komplikationer i svenskt offentligt tryck. Retfaerd, 3, 51-68 .
Ekström, V. (2014). Violence Against Women – Social services support during legal proceedings. European Journal of Social Work. Accepterad för publicering.


Senast uppdaterad: 2017-01-31.

Forskningsenhet/inriktning: Institutionen för socialvetenskap – Forskning i välfärdsrätt
Projektstatus: Avslutat

Läs mer om forskningsenheten

Forskning i välfärdsrätt 

mer information

Medarbetare i projektet
Veronica Ekström

Kontaktperson
Veronica Ekström

Artiklar
Violence against women - social services support during legal proceedings i European Journal of social work  

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, 418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, 100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, 128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

FAKTURAADRESS
Ersta Sköndal Bräcke högskola AB
FE1208-PAA06101 Scancloud
SE-831 90 ÖSTERSUND

E-faktura mejlas till:
esbh@pdf.scancloud.se.

Följ oss på sociala medier

Copyright © 2019 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade