Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

Forskarservice

Ersta Sköndal Bräcke högskolebibliotek erbjuder ett antal tjänster för forskare på högskolan. Har du frågor om vad du ska tänka på när du väljer tidskrift att publicera i, om open access, registrering eller parallellpublicering i DiVA, bibliometri för citeringsanalyser eller sampubliceringsanalyser så kan vi hjälpa till.

När du behöver hjälp att söka aktuell information inom ditt forskningsområde eller få tag på bakgrundsmaterial inför projekt eller liknande kan vi hjälpa till med systematiska litteratursökningar. Bibliotekarien genomför sökningen och redovisar sökstrategin samt skickar referenser till forskaren antingen som en komprimerad EndNote-fil eller på annat överenskommet sätt.

Biblioteket ger också support i referenshanteringsprogrammet EndNote.

Välkommen att kontakta högskolebiblioteket.

DIVA

DiVA är Ersta Sköndal Bräcke högskolas öppet sökbara arkiv och publikationsdatabas. DiVA tillhandahåller en samlad ingång till forskningspublikationer och examensarbeten av forskare och studenter vid högskolan. Läs mer om DiVA.

Bibliometri & altmetri

Bibliometri är inte bara en metod för utvärdering av forskning, utan används också för att beskriva och orientera sig inom ett forskningsfält. Genom att titta på hur olika forskare samarbetar eller citerar varandra kan strukturer och förändringar över tid inom forskarsamhället belysas. Bibliometri används för att beskriva större underlag, såsom länder, lärosäten eller forskargrupper, och inte enskilda texter/forskare för sig.

Analyser av bibliometriska resultat kräver kvalificerade ämneskunskaper. Feltolkningar, som härrör ur enstaka avvikelser eller slumpfaktorer i underlaget, kan ge en oriktig bild av forskningen vilket kan leda till skevheter, särskilt om ett för litet underlag utvärderas. Läs mer om riktlinjer för användning av bibliometri vid Vetenskapsrådet

I The Leiden Manifesto for research metrics tittar en grupp forskare på hur användningen av bibliometri påverkar forskare och deras verksamhet och formulerar tio principer för utvärdering av forskning med bibliometriska metoder för att motverka missuppfattningar och olämplig användning.

Högskolebiblioteket kan berätta mer och hjälpa till med bibliometri för ämnes- och tidskriftsanalys.

Citeringar och citeringsdatabaser

Citeringar är centralt inom bibliometri. Hur ofta en forskare citeras av andra forskare kan illustrera forskningens genomslag. Olika vetenskapliga discipliner har dock olika publicerings- och citeringstraditioner och hänsyn måste tas till aspekter som antalet författare per artikel, antalet tidskrifter inom ämnet som är indexerade i citeringsdatabaser, förekomster av självciteringar och huruvida artikel- eller bokproduktion dominerar forskningsfältet. Antalet citeringar bör heller inte automatiskt betraktas som mått på vetenskaplig kvalitet.

Underlag för att studera citeringar hittar man i olika citeringsdatabaser som för varje ingående publikation listar alla dess referenser på ett strukturerat och sökbart sätt. Högskolebiblioteket tillhandahåller citeringsdatabasen Web of Science. Även Google Scholar kan i viss utsträckning användas som citeringsdatabas. Detta är dock en sökmotor, inte en strukturerad referensdatabas, och innehåller därför både vetenskaplig och icke-vetenskaplig information från ett stort antal källor.

Högskolebiblioteket kan berätta mer och hjälpa till med exempelvis citeringsanalyser.

Citeringar och tidskriftsrankning

Citeringar ligger även till grund för att bedöma tidskrifter och deras genomslag, detta genom att med olika modeller räkna medelantalet citeringar per publicerad artikel under en viss tidsperiod, exempelvis 2 eller 5 år. Med hjälp av sådana mått rangordnas tidskrifter vilket ofta blir en ledstjärna för forskare i val av tidskrift att publicera i. Ju fler citeringar desto högre rankas tidskriften i fråga.

Citeringar är dock inte ett helt oproblematiskt mått; andelen tidskrifter inom ett specifikt ämnesområde som finns indexerade i citeringsdatabaser skiftar, antal citeringar för tidskrifter kan manipuleras och en hög citeringsgrad är inte nödvändigtvis en indikator för vetenskaplig kvalitet, på samma sätt som en enskild forskare med många citeringar inte nödvändigtvis har större vetenskaplig betydelse än en med färre. Citeringar kan inte heller användas som kvalitetsmått för en enskild artikel och monografier faller helt utanför när fokus ligger på citeringar, vilket kan påverka utvärdering av forskningsfält där publicering vanligen sker i böcker, exempelvis humaniora.

Högskolebiblioteket kan berätta mer och hjälpa dig att söka i citeringsdatabaser och hitta impact factor och andra uppgifter om tidskrifter.

Altmetri

I takt med att allt fler forskare använder sociala medier i sin professionella kommunikation har ett alternativ till mer traditionell bibliometri vuxit fram. Ett samlingsnamn är altmetri och handlar om forskningens genomslag på Internet och i sociala medier. Material som analyseras hämtas bland annat från Facebook, Twitter och bloggar där forskningsresultat sprids, delas och diskuteras. Olika företag, exempelvis Altmetric och Plum Analytics, har tagit fram digitala verktyg som sammanställer och presenterar altmetriska mått i olika typer av visualiseringar. Styrkan med altmetri är att det kan synliggöra ett visst samhälleligt inflytande genom att signalera vad som diskuteras, sprids och sparas online. Den här typen av omnämnanden synliggörs dessutom snabbare än traditionella citeringar. Däremot kan altmetri inte påvisa publikationers vetenskapliga kvalitet eller genomslag, även om det möjligen kan finnas vissa samband mellan höga altmetriska och bibliometriska poäng. Ett annat frågetecken gäller vilken typ av material som sprids och diskuteras på nätet, och varför detta sker.

Kontakta högskolebiblioteket om du vill veta mer eller har frågor om bibliometri eller altmetri.

Open access

Open access (öppen tillgång) innebär i korthet att göra vetenskapliga publikationer öppet tillgängliga så att de kan läsas, laddas ner, skrivas ut och länkas till utan kostnad. Fördelarna med att publicera open access är ökad synlighet och tillgänglighet. Vissa forskningsfinansiärer kräver att forskning finansierad av dem publiceras open access. Det finns huvudsakligen två sätt att göra detta, den gyllene eller den gröna vägen.

Gyllene vägen

Den gyllene vägen till open access innebär att publicera sig hos ett förlag eller i en tidskrift vars material är fritt tillgängligt för läsaren. Ofta tas en författaravgift (article processing charge, APC) ut vid publicering i öppet tillgängliga tidskrifter. Ett alternativ till att publicera i renodlade open access-tidskrifter är att författaren betalar för att göra den egna artikeln open access i en tidskrift som annars kräver prenumeration, en s.k. hybridtidskrift.

DOAJ är en söktjänst för att hitta öppet tillgängliga, högkvalitativa och sakkunniggranskade vetenskapliga tidskrifter och artiklar.

Gröna vägen

Om publikationen är publicerad hos ett förlag eller i en tidskrift som inte tillämpar open access kan publikationen i vissa fall ändå göras öppet tillgänglig. Detta genom s.k. parallellpublicering vilket innebär att en fulltext-version av den redan publicerade texten laddas upp i samband med DiVA-registrering.

Högskolebiblioteket kan berätta mer och vägleda dig i val av tidskrift eller parallellpublicering i DiVA.

Publiceringsfrågor

Det kan vara klokt att fundera över sin publiceringsstrategi. Skickar du in dina forskningsresultat till en pålitlig tidskrift? Hur kan du vara säker på att den tidskrift du överväger att publicera i är rätt tidskrift för din forskning?

Nedan följer några punkter att överväga i samband med publicering:

  • Känner du eller dina kollegor till tidskriften ifråga?
  • Anger tidskriften tydligt vilken slags sakkunniggranskning de använder?
  • Indexeras artiklarna i databaser som du själv använder?
  • Kan du på ett enkelt sätt identifiera och kontakta utgivaren?

Läs mer på tjänsten ThinkCheckSubmit som tillhandahåller en checklista för att hjälpa forskare välja rätt tidskrift vid publicering.

Läs mer: Publiceringspolicy vid Ersta Sköndal Bräcke högskola

Hitta passande tidskrifter och utvärdera dessa

För att hitta passande tidskrifter att publicera i kan sökningar i referensdatabaser ge ledtrådar om centrala tidskrifter inom ett visst ämnesområde. Sök t.ex. på en för ämnet relevant fråga och/eller framstående författare för att se vilka tidskrifter denna forskning publicerats i.

Högskolebiblioteket kan berätta mer och hjälpa dig att hitta och utvärdera lämpliga tidskrifter för publicering.

systematisk litteratursökning

När du behöver hjälp att söka aktuell information inom ditt forskningsområde eller få tag på bakgrundsmaterial inför projekt eller liknande kan vi hjälpa till med systematiska litteratursökningar. Riktlinje systematiska litteraturöversikter.
Bibliotekarien genomför sökningen och redovisar sökstrategin samt skickar referenser till forskaren antingen som en komprimerad EndNote-fil eller på annat överenskommet sätt.

Vänligen fyll i formuläret nedan:














Senast uppdaterad: 2019-04-04.

Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, 418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, 100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, 128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

FAKTURAADRESS
Ersta Sköndal Bräcke högskola AB
FE1208-PAA06101 Scancloud
SE-831 90 ÖSTERSUND

E-faktura mejlas till:
esbh@pdf.scancloud.se.

Copyright © 2019 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade