De statliga företagens etik
Relationerna på en marknad ingås av fria aktörer som antas vara kalkylerande och styrda av egenintresset. Aktiebolaget är den dominerande organisationsformen, dvs ägarna är abstrakta (vanligtvis) kollektiv med ett ansvar som begränsas av bolagets egna tillgångar. Den offentliga sektorn förutsätts respektera och främja värden som demokrati, rättsäkerhet, transparens och medborgerliga rättigheter men även hushålla med knappa naturresurser liksom att använda skattemedel på ett effektivt sätt. Utifrån en sådan förenklad uppdelning utgör de statligt ägda – och kommunala – aktiebolagenen hybrid. De måste orientera sig i ett landskap där värden och normer från två olika samhällssfärer ska relateras till varandra.
I de flesta länder har staten varit en stark näringsidkare och drivit eller subventionerat företag. I flera europeiska länder var staten den ledande kraften i industrialiseringsprocessen. Från det perspektivet blir frågorna då snarare inom vilka branscher som staten ska tillåta privat verksamhet, hur denna verksamhet i så fall ska regleras och om staten ska sälja sina företag till privata intressen.
Med vilka argument förs en viss verksamhet in under aktiebolagsformen, fast med statligt ägande? Hur sker eller hur bör privatisering av statliga bolag göras; ska andra hänsyn tas eller bör andra aspekter beaktas än de rent finansiella?
Det första steget i detta forskningsprogram är en antologi med olika forskare och olika perspektiv. Mer om forskningsprogrammet finns att läsa här.
Projektansvarig: Erik Blennberger
Chefsetik
En chef är en person som innehar en formell chefsposition. En ledare är en person som utövar ledarskap över andra. Många chefer hamnar i etiskt laddade situationer där dessa aspekter möts. De byråkratiska och rationalistiska chefsidealen ställs ibland mot de mer personliga och situationsspecifika ledarskapsidealen. För att påbörja en forskningssatsning på chefsarbetets etik publicerade IOA i början av 2012 en antologi med namnet Chefsarbetets etik. Den kom ut på SNS förlag och har Tomas Brytting som redaktör. I boken presenteras 10 olika bidrag som spänner över ämnen som: de religiösa rötterna under dagens chefsideal, till chefskap och jämställdhetsfrågor; från chefen som bedragare till chefsskap i kristider. Boken innehåller även genomgångar av grundläggande begrepp som rättvisa, bemötande, integritet och – inte minst – chefen och det goda livet.
Projektansvarig: Tomas Brytting
Bemötande
Alltmer av normbildning och etisk reflexion inom områden som till exempel sjukvård, omsorg och socialt arbete relateras till begreppet bemötande. Hur ska man tolka denna nya uppmärksamhet? Är det ett tecken på en ny serviceanda inom offentliga verksamheter? Uttrycker det en starkare betoning av medborgarens värdighet och rättigheter? Eller visar det en ökad professionell distansering, det vill säga att attityden blir viktigare än relationen?
Vad innebär då ett "bra" eller "gott" bemötande för olika verksamheter? Vilka idealbilder finns? Hur kan man skilja mellan pedagogiska, estetiska och etiska aspekter av bemötande? Finns det intressanta teorier inom sociologin, t ex inom interaktionistisk teori, som kan ge oss uppslag för att analysera frågor om bemötande? Vilka etiska utgångspunkter bör vi ha för bemötandet?
Projektansvarig: Erik Blennberger
Etiska frågor inom kommuner och landsting
Ett planeringsarbete bedrivs för att utveckla studier och forskningsprojekt om centrala etiska frågor inom verksamheter som bedrivs inom kommuner och landsting. Det kan till exempel handla om rollförändringar och bemötande inom offentliga förvaltningar, ledarskapsfrågor, villkoren för kommun- och landstingsägda företag, etiska frågor inom skolan och socialtjänsten, frågor på administrationsnivå inom hälso- och sjukvården samt frågor om etik och politik. Detta arbete har finansierats genom ett planeringsanslag från AFA Försäkring. I en studie som genomförs av Andreas Linderyd granskas några svenska kommuner utifrån sitt arbete med värdegrund och i sin roll som meningsskapare.
Projektansvarig: Erik Blennberger
Ansvarsförhållanden på aktiemarknaden
Syftet med projektet är: Att utifrån tillämpad etik och politisk filosofi diskutera frågor kring aktieägarnas ansvar samt om och i så fall hur deras handlingsutrymme bör regleras.Gruppen "aktieägare" blir alltmer heterogen: stora, små, institutionella, professionella, icke-professionella, direkta, indirekta, statliga, personliga, långsiktiga, kortsiktiga (även i sk "robothandel"), svenska, utländska etc.
I en situation då "aktieägaransvaret" är oklart definierat från början blir diskussionen om olika ägartypers villkor för ansvarstagande mycket komplex. Samtidigt ställs stora krav på ledande aktörer att kunna delta med mer precisa begrepp och argument i diskussioner kring ägaransvaret. Precisionen i grundläggande begrepp som: aktieägare, äganderätt och ägaransvar är för dålig, därav det behov av begreppsutveckling och argumentationsanalys som denna studie vill fylla.
Begrepps- och argumentationsanalysen förs utifrån tre normativa politiskfilosofiska rättviseteoretiska diskussioner; Rawls kontraktsteoretiska, Nozik/Lockes naturrättsliga/individualistiska och Sens "Capability Perspective".
Studien främjar de inblandade aktörernas självförståelse, den kan därmed ge ökad kompetens och förbättra basen för strategiska beslut i näringsliv, förvaltning och politik. Projektet kan även ge relevanta bidrag till utvecklingen av adekvata regelverk.
Projektansvariga: Tomas Brytting och David Rönnegard
Etiken i butiken
Syftet med detta projekt är att publicera en forskningsöversikt som ska vara läsvärd för en bredare krets bestående av intresserade aktörer inom branschen och aktiva inom olika konsumentorganisationer.
Boken ska ge en överblick över de olika diskussioner som kan föras angående butiken som ett "moraliskt rum" utifrån tre klassiska moralfilosofiska teman: (1) Kravet på sanning och transparens, (2) Den fria viljans och det individuella ansvarets möjlighet och betydelse, och (3) Människosynsteori. Dessa teman används för att diskutera viss praktik inom detaljhandeln, exempelvis: kartläggning av kunders köpvanor, reklam, prissättning, hyllexponering, butiksövervakning, inköp och butiken som arbetsplats.
Projektansvarig: Tomas Brytting
AVSLUTADE STUDIER
Vägval för det civila samhället
Vilken roll ska den sociala frivillighetsektorn ha för välfärden? Två statliga utredningar aktualiserade frågan under 2008, vilken fångades upp av den nya tankesmedjan "Sektor 3", som i sin tur lade ut ett forskningsuppdrag på IOA. Ämnet var "Civil socialetik" och projektet har utrett vilka vägval som olika sociala organisationer står inför och vilka etiska argument som bör vägleda dem. Dessutom har ledande politiska företrädares syn på det civila samhället granskats.
Projektet är avslutat och har resulterat i en bok av Andreas Linderyd "Frihet utan oberoende. Civila samhället och relationen till stat och kommun", samt en debattartikel i Svenska Dagbladet "Tunt om civilt samhälle".
Projektansvarig: Erik Blennberger och Andreas Linderyd
Svensk organisationsetisk forskning 2002 - 2007
Vilka organisationsetiska frågor intresserar de svenska forskarna idag? Från vilken teoretisk utgångspunkt närmar vi oss dessa frågor? Hur väl sammanfaller forskningsintresset med den allmänna debatten – är det samma frågor som står i fokus?
Projektet avser att kartlägga den organisationsetiska forskning som bedrivits i Sverige eller av svenska forskare under de senaste sex åren. Med organisationsetisk forskning avses både sådan forskning som behandlar fenomen inom det organisatoriska livet utifrån ett moralfilosofiskt perspektiv och sådan forskning som behandlar etiskt kontroversiella eller uppmärksammade delar av arbetslivets praktik, oavsett teoretisk bakgrund.
Projektet är en uppföljning av en tidigare studie med liknande inriktning, ”Svensk företagsetisk forskning 1995 – 2001” som gjordes av Tomas Brytting och Niklas Egels. Slutrapport presenterad vintern 2009.
Projektansvarig: Tomas Brytting och Ann-Sofie Westelius
Korruptionsprocessens anatomi
En ständigt aktuell fråga är hur korruptionsprocesser utvecklas – och hur de kan motverkas? Vilka organisatoriska studier, mentaliteter och situationer kan leda till att moraliskt ansvar och etisk kompetens eroderar? Vilka kontrollmekanismer är rimliga som ett värn mot olika former av korruption, utan att de uttrycker en kontraproduktiv misstro mot medarbetarna eller äventyrar medarbetarnas integritet? Kan man främja medarbetares moraliska kompetens genom en medveten organisationsdesign, som bland annat har vissa former för öppenhet och inflytande?
2011 kom boken "The Anatomy of fraud and corruption", (Gower) där Tomas Brytting är en av författarna
Projektansvarig: Tomas Brytting