Etik och politik
Politiken och politikerrollen tycks alltmer bli föremål för etiska bedömningar och etiska krav. I en undersökning av moraliska frågor inom riksdags- och regeringspolitiken sedan 1950-talet särskiljer Göran Bexell fyra klassiska frågor inom den politiska etiken.
En etisk politikfråga avser det politiska handlandet. Finns det särskilda spelregler för politiken, till exempel om man får mörklägga vissa frågor, bl a annat inom utrikespolitiken? Vilka taktiska manövrar inom politiken är rimliga? Och vilka villkor bör gälla för att utkräva ansvar av politiker, inom verksamheter som faller under regeringens eller en ministers ansvarsområde?
En alltmer uppmärksammad etikfråga inom politiken gäller politikern som person. Vilka moraliska krav bör ställas på personer som har ett uppdrag som folkvald politiker eller som sitter i en regering? Krävs det speciella dygder av politiker och vilka i så fall? I vilken utsträckning är dessa förväntade dygder relaterade till politikerns partimässiga hemvist?
Ytterligare en etisk politikfråga är de politiska partiernas och ideologiernas moraliska innehåll. Vilka värden och normer finns uttalade eller tyst förutsatta i partiprogram, motioner, propositioner och lagtexter? Till den kategorin hör etiska ställningstaganden i statliga utredningar och liknande dokument. Utredningar som berör vård och omsorg har ofta ett särskilt avsnitt om etik, men även i andra utredningar finns det uttalade eller underförstådda etiska värden och normer. En granskning av etiken i några statliga utredningar har gjorts i en särskild etikbilaga till Äldreberedningens slutbetänkande (SOU 2003:91 Bilagedel A. Etik för politik - med äldrepolitik som exempel). Ytterligare sådana analyser över tid är av stort intresse för att klargöra hur etiska ståndpunkter kommer till uttryck – och förändras - inom denna sida av politiken.
Dessutom anger Bexell för det fjärde explicita moralfrågors behandling i politiken som ett särskilt område för etik och politik. Det är frågor om till exempel censur, abort, datateknik, äktenskap och samboende, artificiell befruktning utanför kroppen (så kallad provrörsbefruktning), dödsbegreppet, stamcellsforskning, tvångsvård av missbrukare, flyktingmottagning, u-landsbistånd, skolans värdegrund och prioriteringar inom sjukvården.
En ”explicit moralfråga” är något som uppfattas som ett etiskt problem i den allmänna diskussionen. Men allt fler frågor som berörs av politiska beslut uppfattas ha en etisk karaktär, etiktemat framstår alltmer tydligt. Bexell beskriver denna tendens som en ”remoralisering” av politiken.
När moraliskt laddade frågeställningar eller påtagliga problem aktualiseras sker ibland ett slags etisk-politisk krishantering i en tillfälligt sammansatt expertgrupp eller medborgarkommission. Förtroendekommissionen är ett exempel på en utredning med den inriktningen. Dessa etiska ad hoc-grupper är ett fenomen vars status och funktion kan behöva analyseras.
Etikfrågor med politisk relevans som diskuterats mycket under senare tid berör registrering och övervakning av medborgare, främst i samband med brottsutredningar och brottsbekämpning. Det finns också en statlig utredning som behandlar dessa frågor (Integritetsskyddskommittén).
