Etik och offentlig förvaltning
Den offentliga förvaltningens organisationer definieras först och främst av att de lyder under förvaltningsrättsliga lagar och står under politisk kontroll. Till den offentliga förvaltningen hör bland annat klassiska frågor om ”ämbetsmannaideal” och byråkratisk etik. Den offentliga tjänsteinnehavaren kan ha olika roller, som ofta berör spänningen mellan myndighetsutövning och medborgarservice.
Både inom olika områden av offentlig förvaltning och inom vård, omsorg och socialt arbete har många etikfrågor summerats som frågor om bemötande. Det kan ses som uttryck för ökade krav på respekt och en jämlik serviceorientering inför medborgarna i deras roller som kunder, brukare, vårdtagare och intressenter. Under en längre tid tycks delvis nya ideal ha vuxit fram inom många offentliga förvaltningar i fråga om grundhållning inför medborgaren. Det är angeläget att studera sådana förändringar och analysera policytexter och etiska koder inom kommuner och landsting som uttrycker förändringar av det slaget.
Ett annat exempel på en diskussion med etisk relevans handlar om legitimiteten i den opinionsbildning som bedrivs av ledande företrädare för vissa statliga verk liksom av det statliga ombudsmannainstitutet. Centrala statliga aktörer tar alltså del i en ideologisk diskussion utifrån sin ämbetsroll. Det är av stort intresse att studera detta fenomen över tid och klargöra hur denna normbildning ser ut och hur den underbyggs. Sådan opinionsbildning kan också jämföras med den som bedrivs av ideella organisationer, forskare och politiker.
Inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg möter man ett flertal etiska frågor, inte minst olika varianter av den klassiska konflikten mellan krav, kontroll och stöd. Delvis samma problem finner vi inom grundskolan. Ett delvis nytt problem inom både skolan och socialtjänsten består av en svår balansgång mellan att dels respektera en kulturell mångfald, dels att arbeta för integration samt att värna om personer i utsatta situationer och att hävda individuell frihet och jämställdhet mellan kvinnor och män. En sida av det problemet berör villkoren för flickor som växer upp i patriarkala miljöer med starka hedersföreställningar kring samlevnad och sexualitet.
Ett område där etiken har en självklar plats är medicinsk vård och omsorg, inte minst i frågor om vård vid livets slutskede. Inom sjukvården ställs man inför svåra prioriteringar på olika nivåer och dessa bedömningsproblem kommer att öka i omfattning. Även inom äldreomsorgen har prioriteringsdiskussioner startat och de kommer sannolikt att få stor betydelse i framtiden. Ett klassiskt etiskt dilemma inom äldreomsorgen är spänningen mellan att respektera en vårdtagares självbestämmande och att värna om det som tycks leda till bättre välbefinnande. Ett stort och ganska obearbetat område för etisk analys är stöd och service för personer med funktionshinder.
Just vårdetik är inte ett prioriterat område för IOA.
