Etik och civilsamhällets organisationer

I den svenska historien har de stora folkrörelserna och ett aktivt föreningsliv haft en viktig plats. Folkrörelsernas betydelse för demokratin och en aktiv medborgarroll har ofta påtalats. Under senare år har begreppet civilsamhälle alltmer använts som en summering av ideella organisationer och även för mer informella sociala relationer och grupperingar av olika slag (utanför familjelivet). Ett gemensamt karaktärsdrag är deras beroende av frivillighet som grundläggande för medlemskap. Under senare år har en tydligare branschidentitet utvecklats inom civilsamhällets organisationer. Det har tagit sig uttryck i bildandet av samarbetsorganisationer som t ex Ideell arena, Forum för frivilligt socialt arbete och Famna.

Ett vanligt tema i diskussionen om folkrörelser och andra medborgarorganisationer inom civilsamhället är dessa organisationers relation till den offentliga sektorn, t ex genom ekonomiskt stöd från det offentliga och genom deltagande som bland annat remissinstanser och som påtryckarorganisationer gentemot politiken och den offentliga sektorn. I synnerhet bland organisationer som – via avtal med offentlig sektor – bedriver vård, omsorg och socialt arbete ställs konkreta frågor om upphandlingsvillkor och konkurrens med privata företag och med den offentliga sektorns egna verksamheter.

En annan fråga som aktualiseras i sammanhanget är hur vi ska betrakta företag och annat ekonomiskt agerande i regi av ideella organisationer. Bör det finnas en särskild verksamhetslogik som svarar mot organisationens grundidéer och vad innebär denna verksamhetslogik i så fall? Vilka gemensamma och sektorspecifika betingelser gäller för olika slags huvudmannaskap och för olika branscher?