Ersta Sköndal högskolas logotype

MENY

Skriva

På dessa sidor kan du läsa om vad som kännetecknar vetenskapligt skrivande och vad du bör tänka på när du skriver en uppsats eller en annan vetenskaplig text. Det finns också information om vad som räknas som plagiat och hur du kan undvika att plagiera.

Det finns också länkar till guider hur man skriver referenser enligt APA-systemet och hur man gör för att använda sig av referenshanteringsprogrammen RefWorks och Zotero.

Institutionernas skrivanvisningar till studentuppsatser finns på It's learninglänk till annan webbplats

 

Om vetenskapliga artiklar

Det finns olika traditioner inom olika vetenskapsområden hur man publicerar sin forskning. Publikationstyperna är vanligen tidskriftsartiklar, konferensartiklar, rapporter och böcker. Olika publikationstyper har olika vetenskaplig tyngd och de som genomgått någon sorts granskning eller kontroll innan de publiceras är de som har högst vetenskapligt värde. Tidskriften är den vanligaste publikationstypen inom vetenskaplig kommunikation. Läs mer om vad som kännetecknar en vetenskaplig artikel här nedanför.

Var källkritisk när du läser en text. Gör alltid en bedömning av innehållet och om de slutsatser som dras är korrekta och bygger på tillförlitliga fakta. Detta gäller särskilt när du använder dig av andras forskningsresultat när du skriver en egen text, t.ex. en uppsats. Läs mer om källkritik här nedanför.

"Vetenskaplig publicering är den dokumentation som sker kontinuerligt under forskningens gång: i form av papers, konferensrapporter, artiklar eller böcker. Det som vi ska koncentrera oss på här är artiklar som publiceras i primärtidskrifter, dvs. tidskrifter som bara godkänner artiklar som inte publicerats på annat håll tidigare."

Tidskrifter som eftersträvar vetenskaplig status har ett råd av granskare (eng. referee) som går igenom artiklarna före publiceringen.

Det finns olika hjälpmedel för att ta reda på om en tidskrift är vetenskapligt granskad (referee-bedömd, peer-reviewed, refereed).

Begränsning till sökning i vetenskapligt granskade tidskrifter i Academic Search Premier kan ske vid själva sökningen (kryssa i rutan Scholarly (Peer Reviewed) journals under Limiters).

Begränsning till vetenskapligt granskade tidskrifter i CINAHL kan ske genom att man vid sökning väljer alternativet Peer Reviewed under Refine Search/Limit your results.

Tidskrifterna anger själva i varje nummer sina regler för antagningsförfarande av artiklar. Länkar till ca 3500 tidskrifters författarinstruktioner finns härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Observera att en vetenskapligt granskad tidskrift kan innehålla material som faller utanför ramen för granskning, till exempel ledare, bokrecensioner, brev till redaktören etc.

Instruktionsfilm

Vad är en vetenskaplig artikel?

Karolinska Institutets bibliotek erbjuder en webbaserad guidelänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster som förklarar vad en vetenskaplig artikel är. De har även producerat en artikel i ämnet.

Växjö universitetsbibliotek har producerat en kort video som heter Vad är en vetenskaplig artikellänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster?

Källkritik

Källkritik innebär att man gör en kritisk bedömning av källmaterialet för att se om det är tillförlitligt. Du måste fråga dig vem som skrivit texten och varför, och om de påståenden som görs är trovärdiga. De slutsatser som dras måste vara korrekta och bygga på tillförlitliga fakta.

Artiklar i vetenskapliga tidskrifter har oftast genomgått en bedömning innan de publiceras. Man använder sig av ett system där andra forskare bedömer den vetenskapliga kvaliteten på artikeln innan den publiceras. Detta kallas peer review. Dokument som inte har genomgått någon sorts granskning av andra forskare, redaktörer eller förlag är de som kräver en extra noggrann bedömning.

Följande frågor bör du ställa dig om alla källor:

Auktoritet

  • Var kommer informationen ifrån?
  • Finns det en erkänd institution, myndighet eller organisation bakom informationen?
  • Vem är upphovsman/författare?
  • Går det att hitta uppgifter om författaren? Är han/hon knuten till ett universitet/högskola eller någon annan forskningsinstitution? Vilka kvalifikationer har författaren?
  • Har författaren publicerat sig inom ämnet tidigare? Är han/hon en auktoritet inom området? Nämner andra källor honom/henne?
  • Är materialet utgivet på ett förlag? Vilken status har i så fall förlaget? Statusen beror på vilken sorts litteratur de ger ut. Ett universitetsförlag har en högre kvalitetsnivå än mer kommersiellt inriktade förlag men är inte alltid en garanti för att materialet är av hög kvalitet.
  • Har publikationen/tidskriften genomgått någon form av kvalitetsgranskning? Är det en peer review tidskrift?

Objektivitet

  • Vad är syftet med texten? Vill författaren informera, förklara, övertyga, påverka, provocera eller sälja? Är syftet opinionsbildning eller propaganda?
  • Är författaren opartisk? Är informationen skriven på ett objektivt sätt?
  • Är författaren själv involverad i ämnesområdet? Har han/hon förutfattade meningar? Använder han/hon ett emotionellt språk?
  • Är det fakta eller författarens egna åsikter som förmedlas?
  • Är informationen vinklad? Är det ett ensidigt faktaurval?
  • Tar författaren upp andras synpunkter och argument och behandlas dessa på ett rättvist och korrekt sätt?

Tillförlitlighet

  • Är faktauppgifterna korrekta?
  • Vilka källor bygger författaren sina antaganden på? Finns källhänvisningar och noter? Saknas det referenser bör du kontrollera att inte andra källor har plagierats.
  • Är referenserna till andra källor korrekta?
  • Genom att studera de referenser som författaren använt sig av kan du få en uppfattning om hans/hennes insikt i ämnet. Vilket material har han/hon utgått ifrån? Är materialet relevant och aktuellt?
  • Är referenserna som författaren använt sig av oberoende? Har referenserna olika författare? Om de refererar till varandra, är publicerade i samma tidskrift, författarna arbetar på samma universitet etc. kan man ifrågasätta om de är oberoende.
  • Är texten strukturerad och logiskt uppbyggd? Är innehållet tydligt presenterat?
  • Vilket är författarens teoretiska perspektiv?
  • Finns metod och material redovisade?
  • Vilket är resultatet? Finns det tillräckliga empiriska belägg för det som påstås?
  • Är författaren kritisk till sina metoder och resultat i undersökningen?
  • Hur väl täcker texten ämnet? Finns alla aspekter av ämnet med?
  • Vad får du inte veta i texten? Är det något som fattas? Har uppgifter utelämnats?
  • Går det att jämföra informationen med andra källor? Är de i så fall samstämmiga?

Aktualitet

  • När sammanställdes informationen?
  • Är faktauppgifterna föråldrade?
  • Är informationen begränsad till en viss tidsperiod?
  • Är materialet de allra senaste forskningsrönen eller är materialet föråldrat?
  • Finns det flera upplagor av en bok? Du bör använda den senaste.

Målgrupp

  • Vilka vänder sig informationen till? Forskare eller allmänhet?
  • Är texten vetenskaplig eller populärvetenskaplig?
  • Passar textens svårighetsgrad till ditt syfte? Vilka förkunskaper krävs av läsaren?

Relevans

  • Passar materialet ditt behov?
  • Täcker materialet helt eller bara delvis ditt ämnesområde?
  • Bedöm källans relation till andra källor inom samma ämnesområde som du redan har hittat. Är materialet unikt eller kan du hitta samma information i andra källor? Har materialet en annan infallsvinkel och kompletterar det i så fall dina andra källor?

Internet

På Internet kan vem som helst publicera vad som helst och det finns inget utbyggt system för granskning av den vetenskapliga kvaliteten på informationen. Därför måste du själv bedöma kvaliteten. Självfallet måste även information som du hittar på Internet ha källhänvisningar och noter. En text publicerad på webben måste uppfylla samma kvalitetskrav som en text utgiven i artikel- eller bokform. Om du inte kan hitta tillräckliga uppgifter för att skriva en fullständig referens bör du fundera på om du ska använda dig av informationen.

När det gäller källor på Internet bör man förutom punkterna som nämns ovan också tänka på följande:

  • Vad är syftet med webbplatsen?
  • Innehåller webbplatsen fakta eller debattinlägg, propaganda etc.?
  • Är webbsidan välstrukturerad och överskådlig?
  • När skapades webbplatsen? Är innehållet föråldrat?
  • När uppdaterades webbplatsen senast? Är länkarna uppdaterade?
  • Är det en privatperson eller en organisation som står bakom webbsidan?

Kommer dokumentet från en falsk webbplats? Oseriösa personer eller organisationer försöker ibland att sprida sitt budskap i form av en myndighet eller seriös organisation. Vem äger domänen? Du kan kontrollera vem som äger en domän i Sverige på www.iis.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster och i övriga världen på www.allwhois.comlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Finns det några kontaktuppgifter på webbsidan? Finns det en e-postadress till författaren eller organisationen bakom webbsidan? Seriösa författare och organisationer brukar oftast presentera sig tydligt för att det lätt ska gå att kontakta dem.

National Library of Medicine (NLM) har på sin hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster en handledning som hjälper dig att utvärdera hälsoinformation på Internet. Råden i handledningen kan även användas för att utvärdera webbsidor inom andra ämnesområden.

I vår bibliotekskatalog kan du hitta böcker om källkritik. Även böcker som handlar om studieteknik har ofta ett kapitel där man tar upp källkritik.

Att skriva vetenskapliga texter

Vetenskapliga texter bygger på tidigare ämneskunskap och forskning inom ämnet. Att skriva en vetenskaplig text innebär att man väljer ut och värderar information från andra som man sedan tillför egna resultat och slutsatser. På så sätt utvecklas ny kunskap.

När man skriver en uppsats ska man följa samma regler som för övrigt vetenskapligt arbete. Studenter förväntas inte att bidra till forskningen utan syftet med uppsatsskrivandet är främst att lära sig det akademiska tillvägagångssättet och skrivhantverket.

När man skriver en vetenskaplig text eller uppsats måste man visa att man är insatt i den forskning som finns inom det kunskapsområde som man skriver om. Ett krav är att man stödjer sig på tidigare forskning och hänvisar till de källor som man använder i sin text. Vetenskapligt skrivande utmärks också av självständighet i resonemang och slutsatser.

Inom forskning använder man sig av begreppet akademisk hederlighet som innefattar det förhållningssätt som man har till forskning och akademiska studier. Det innebär bl.a. att man är mycket noga med att skilja på vad som är ens eget arbete och vad som är andras arbete. Akademisk hederlighet är att ge erkännande till den person vars forskning som man bygger sitt eget arbete på.

Akademisk hederlighet handlar också om att inte fuska eller plagiera. Fusk är att avsiktligt vilseleda, manipulera eller fabricera resultat. Plagiering är att framställa någon annans arbete som sitt eget. Plagiering anses vara ett brott mot god akademisk sed.

Att referera och citera

Det är viktigt att visa att du känner till och är insatt i den forskning som finns inom det kunskapsområde du skriver om. Genom att ange referenser visar du att du har läst och tagit till dig den forskning som är relevant och aktuell inom området.

När du skriver inlämningsuppgifter, hemtentamen, uppsatser m.m. behöver du hänvisa till de källor som du använder dig av. Detta gör du genom att antingen referera eller citera. När man refererar redogör man med egna ord för innehållet i källtexten. Man gör en kort sammanfattning av den ursprungliga originaltext som man läst. Genom att referera visar du att du förstått källorna och att du självständigt kan göra analyser av materialet. När man citerar återger man källans text ordagrant. Ett citat är identiskt med originaltexten och ska markeras tydligt i texten. Kortare citat som endast består av några ord eller meningar sätts inom citationstecken inne i brödtexten. Citat som består av längre stycken utformas som ett blockcitat skiljt från övrig brödtext. Vid blockcitat används inte citattecken. Tänk på att alltför många citat kan göra en text tung och svårläst. Både när man refererar och citerar måste man hänvisa till källan i direkt anslutning till referatet/citatet. Det måste alltid vara tydligt när du använder dig av någon annans text. Om du har bråttom och är slarvig när du skriver din text kan du oavsiktligt plagiera om du missar att hänvisa till dina källor.

Det är viktigt att det framgår i din text när det är källans åsikter du återger och när du själv framför dina egna åsikter och idéer. Skriv tydligt: Andersson anser/menar/hävdar/framhåller att…, Jag anser/bedömer att…, Enligt min åsikt… Det ska aldrig råda någon tvekan om vad som är dina påståenden och slutsatser och vad du hämtat från andra. Om det saknas referenser har läsaren rätt att utgå ifrån att texten är din egen analys och tolkning.

I din text ska dina egna tankar, kommentarer och argument dominera, och de citat och referat som du använder dig av ska användas för att stödja din argumentation. Din text ska inte bygga på citat och referat från andra källor som du sedan sammanfogar med några få meningar. Att skapa ett ”lapptäcke” av lånade texter utan att själv bidra med eget innehåll är inte tillåtet.

Skriv så tydliga referenser som möjligt i din källförteckning. En referens ska innehålla all information om originalkällan som krävs för att den ska kunna återfinnas. Det ska vara enkelt för den som läser din text att hitta källan för att kontrollera uppgifterna och även om läsaren vill fördjupa sig inom området. Referenserna ska vara skrivna på ett enhetligt sätt även om du hämtat dem från källor med skilda redovisningssätt.

Vad är plagiat?

Enligt Nationalencyklopedin är plagiat ”efterapning eller stöld av litterära eller konstnärliga verk, t.ex. avskrivning av annans verk utan att uppge upphovsmannen eller markera citat”.

Att plagiera är att framställa innehållet i någon annans arbete som sitt eget. Man anger inte vem som är upphovsman eller varifrån man hämtat materialet. Plagiat är både att kopiera någon annans text rakt av och att framställa någon annans resultat, tankar och slutsatser som om de vore sina egna. Plagiat kan gälla såväl text som annat material som t.ex. en bild, figur eller ett diagram.

Exempel på plagiat:

  • Att kopiera fraser, meningar eller stycken från någon annans text utan att ange referens.
  • Att använda icke-publicerat material som någon annan skrivit utan att ange referens.
  • Att använda någon annans teorier, metoder eller resultat utan att ange referens.
  • Att beskriva någon annans tankar och formuleringar som sina egna.
  • Att köpa en uppsats och lämna in den i eget namn.
  • Att lämna in en annan students arbete i sitt eget namn.
  • Att översätta en text ordagrant från ett annat språk utan att ange att det är en översättning.
  • Att du refererar till en text och din text är alltför lika originaltexten, t.ex. om du endast byter ut några ord i originaltexten till synonymer.
  • Att vid referat använda originaltexten rakt av utan att markera citat.
  • Att använda sig av figurer, tabeller, diagram, teckningar, fotografier etc. utan att be upphovsmannen om tillåtelse.

Var noga med att alltid skriva upp korrekta referenser till dina källor. Det är tidskrävande att försöka hitta dem i efterhand och det finns även en risk att du missar att hänvisa till en källa du använt dig av. Då kan du plagiera utan att du har haft för avsikt att göra det. Ett referenshanteringsprogram kan hjälpa dig att samla, organisera och hitta dina referenser. Läs mer nedan om referenshanteringsprogrammet RefWorks som vi använder här på högskolan.

Refero antiplagieringsguidenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är ett webbaserat läromedel som biblioteken vid Blekinge tekniska högskola och Linnéuniversitetet har tagit fram. I den kan du läsa om hur du skriver referenser och citerar och om hur du undviker att plagiera.

Vetenskapligt skrivande innebär att du ska visa att du är insatt i och förstår ämnet du skriver om och att du kan argumentera för dina åsikter. Genom att plagiera andras tankar och ord får du ingen förståelse för ämnet och de argument som du framför är inte dina egna. Plagiering skapar orättvisa förhållanden mellan studenter och kan dessutom skada omvärldens tilltro till högskole- och universitetsutbildningar.

Urkund

Vid Ersta Sköndal Bräcke högskola används plagiatkontrollsystemet Urkund. Urkund används av ett flertal högskolor och universitet i Sverige för att förebygga och upptäcka plagiering. Det är ett e-postbaserat system för dokumentkontroll och är ett helt automatiserat system som jämför insända inlämningsuppgifter och uppsatser mot innehållet i tre huvudsakliga källområden: Internet, förlagsmaterial (som böcker och tidskrifter) och studentmaterial, d.v.s. material som studenter vid lärosäten som använder Urkund tidigare har skickat in. Urkund gör en analys av texterna och upptäcker eventuella likheter i texterna. Resultatet skickas sedan till läraren. Det är inte Urkund som avgör om något är plagiat eller inte utan det är läraren som avgör om det föreligger misstanke om plagiat.

Upphovsrätt

Upphovsrätt är rättsreglerna om författares och andra skapande upphovsmäns rättigheter att bestämma över hur deras verk får användas. Upphovsrättslagen skyddar litterära och konstnärliga verk, t.ex. framställningar i tal eller skrift, datorprogram, musik, noter, film, fotografiska verk, bildkonstverk m.m. Någon registrering eller annan formalitet krävs inte utan skyddet för upphovsrätten till ett verk uppkommer automatiskt i samma ögonblick som verket skapas.

Upphovsrätten gäller i 70 år efter upphovsmannens död. Om ett verk har flera upphovsmän är verket skyddat i 70 år efter den siste upphovsmannens död. När det gäller anonyma verk gäller upphovsrätten 70 år från att verket offentliggjordes.

Upphovsrättslagen ger varje upphovsman två typer av rättigheter: de ekonomiska rättigheterna och de ideella rättigheterna.

De ekonomiska rättigheterna:

  • Rätten att tillåta eller förbjuda varje form av mångfaldigande (kopiering) av verket i alla former.
  • Rätten att göra verket tillgängligt för allmänheten, d.v.s. hur det sprids, publiceras och säljs.

De ekonomiska rättigheterna kan överlåtas, säljas eller licensieras till någon annan, t.ex. ett förlag.

De ideella rättigheterna:

  • Rätten för upphovsmannen att bli namngiven i samband med att verket används.
  • Rätten till respekt för verket, d.v.s. att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

Den ideella rätten kan inte överlåtas till någon annan, säljas eller ärvas.

Det är tillåtet att citera ur verk utan att be upphovsmannen om tillstånd. ”Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överrensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.” § 22 Lag (1993:1007) När du citerar måste göra det på ett korrekt sätt och följa den formalia som gäller vid vetenskapligt skrivande. I vetenskapligt skrivande är det accepterat att göra mer omfattande citat än vad det är i en debattartikel i en dagstidning och liknande.

Det är inte tillåtet att använda bilder, fotografier, teckningar, tabeller, figurer, kartor, grafisk design etc. utan att fråga upphovsmannen. Om du hittat t.ex. en figur som du vill använda i ditt eget arbete räcker det inte med att referera till var du hittat den. Du måste kontakta upphovsmannen och be om tillstånd för att få använda den.

Läs mer om upphovsrätten:

Broschyr från Regeringskanslietlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster med information om rättsreglerna när det gäller upphovsrätt.

Lag (1960:729)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

Referens enligt Apa-systemet

När man skriver en text och använder sig av material skrivet av någon annan är det nödvändigt att ange en referens. Utelämnas referensen har man plagierat vilket inte är tillåtet. Återges stycken av någon annans text ordagrant är det nödvändigt att återge detta i form av ett citat. Angivna referenser gör det möjligt för läsaren att lätt kunna hitta de verk som det refereras till och därmed kan läsaren kontrollera att referenserna stämmer.

Hur en referens ska se ut och vilka uppgifter som ska inkluderas beror dels på vilket referenssystem som används och vilket sorts verk det hänvisas till. Vid institutionerna för socialvetenskap respektive vårdvetenskap samt S:t Lukas utbildningsintitut vid Ersta Sköndal Bräcke högskola är det APA-systemet som används. APA står för The American Psychological Association.

Nedanstående guide är anpassad för Ersta Sköndal Bräcke högskola.

APA-guide för Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Referens enligt Harvardsystemet

Harvardsystemet användes för första gången 1881 vid Harvard University och har länge varit det dominerande systemet inom naturvetenskapliga ämnen och har blivit allt vanligare även inom andra discipliner. Det är ett referenssystem för hur man anger källor inom parantes i den löpande texten (parenthetic referencing). En referensapparat enligt Harvardsystemet består av två delar: dels en hänvisning i texten för att visa att föregående textavsnitt kommer från en källa och inte från författaren själv (texthänvisning) och en bibliografisk beskrivning (referensen) som vanligtvis samlas i en källförteckning sist i texten.

Med hjälp av den nationella bibliotekskatalogen Libris kan du skapa en referens på material som finns i Libris. Sök upp referensen och klicka på fliken ”Skapa referens” så ser du hur referensen ska utformas i bl.a. Harvardsystemet.

Det finns ingen fast standard när det gäller Harvardsystemet utan tolkningen av systemet varierar stort mellan olika publikationer och institutioner. Det finns ett flertal guider till hur man använder systemet. Kontrollera alltid med din lärare vilka regler som gäller på din institution.

Här nedan följer några länkar till andra högskolors och universitets guider till hur man använder Harvardsystemet.

Citing references – the Harvard systemlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Bournemouth University)

Guide till Harvardsystemetlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (Umeå universitetsbibliotek)

Referenshanteringsprogram

Referenshanteringsprogram är program som används för att samla referenser och utforma källhänvisningar och litteraturlista. De hjälper dig att samla, organisera och hitta dina referenser. Om du använder ett referenshanteringsprogram minskar du risken för att ha ofullständiga eller felaktiga referenser när du ska färdigställa din uppsats. Det finns ett flertal programvaror, såväl fria och sådana som kräver licens.

Det finns många fördelar med att använda ett referenshanteringssystem:

  • Alla referenser samlas i en personlig databas som är sökbar.
  • Referenser från olika databaser samlas på ett ställe.
  • Det är enkelt att importera referenser från andra databaser.
  • Du slipper att skriva referenserna själv.
  • Det är lätt att söka fram och sortera referenser.
  • Hjälper dig att hitta referenserna och använda dem när du skriver.
  • Programmet kopplas till ett ordbehandlingsprogram så att referenserna lätt kan infogas i texten.
  • En litteraturlista skapas automatisk i slutet av ditt textdokument.
  • Alla referenser är lagrade på samma oformaterade sätt.
  • Det finns flera referensstilar att välja på och du kan lätt ändra referensernas utformning efter behov.

RefWorks

För RefWorks har högskolan en campuslicens vilket innebär att både studenter och personal kan använda sig av programmet.

OBS! Vi kommer under hösten att avsluta vårt abonnemang på RefWorks. Vi rekommenderar att du istället använder dig av gratisprogrammet Zotero, som beskrivs nedan.

Har du redan ett RefWorks-konto och vill flytta över dina referenser till Zotero, så finns det en beskrivning från Simon Fraser University här:
http://www.lib.sfu.ca/find/research-tools/refworks/migrate-zoterolänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

En lathund till RefWorks finns här

Zotero

Zoterolänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster är ett gratis referenshanteringsprogram vilket innebär att du kan använda det även efter att du har slutat på högskolan. Här finns en kortfattad guide till hur du kommer igång med och använder Zotero. Guide till Zotero

Du är alltid välkommen att kontakta Ersta Sköndal Bräcke högskolebibliotek om du vill ha hjälp med referenshantering!

Checklista för uppsatsskrivande

Här nedan följer några punkter som du bör tänka på innan du lämnar in din uppsats.

Innehåll

  • Har du i inledningen motiverat ditt ämnesval?
  • Har du förklarat ditt perspektiv på ämnet, vad som är ditt fokus?
  • Har du ett tydligt definierat syfte/problemområde?
  • Har du gett läsaren alla bakgrundsfakta till ditt problemområde?
  • Har du redogjort för hur ditt litteraturval gått till?
  • Är din metod lämplig till materialets art och omfång?
  • Är din metod möjlig att följa, d.v.s. förklarar du alla dina val och metodsteg?
  • Har du redogjort för vilka teoretiska grunder din uppsats bygger på?
  • Har du motiverat ditt val av teoretiker och varför just denna är lämplig till din problemställning?
  • Definieras alla viktiga begrepp som du använder dig av i uppsatsen?
  • Använder du dig av korrekta vetenskapliga ord och uttryck?
  • Har du motiverat de antaganden du gjort?
  • Är du objektiv i din analys av dina resultat?
  • Har du diskuterat de eventuella osäkerheter som finns i dina resultat?
  • Besvarar du alla dina frågeställningar?
  • Är all information, fakta, siffror etc. korrekta?
  • Har du fått med alla viktiga punkter i din sammanfattning?

Disposition

  • Är uppsatsens titel korrekt och informativ utifrån uppsatsens innehåll?
  • Finns det en klar och sammanhängande struktur i uppsatsen?
  • Har uppsatsen en tydlig och logisk disposition?
  • Är kapitlen klara och tydliga med rubriker som berättar vad de behandlar?
  • Hänger kapitlen ihop?
  • Har du delat upp texten i lagom långa avsnitt med huvud- och underrubriker?
  • Beskriver rubrikerna textens innehåll? Är de tydliga och informativa?

Referenser

  • Finns alla de referenser som du använt dig av med i litteraturförteckningen?
  • Är alla dina referenser fullständiga?
  • Har du gjort källhänvisningarna utifrån de regler som gäller på din institution?
  • Är alla citat korrekta?

Språk

  • Är språket begripligt, klart, korrekt och objektivt?
  • Är språket för krångligt eller uppstyltat?
  • Är språket för vardagligt?
  • Är språket i överrensstämmelse med akademiska textnormer?
  • Har du korrekturläst din uppsats?
  • Innehåller uppsatsen stavfel, språkliga fel eller fel i meningsbyggnaden?
  • Har du skrivit i enlighet med Svenska skrivreglerlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster? (Svenska språknämndens rekommendationer för hur man skriver och utformar texter.)

Senast uppdaterad: 2017-08-22.

Vill du få hjälp i ditt akademiska skrivande?

Läs mer om högskolans skrivstöd.
öppnas i nytt fönster

ClaroRead Plus

ClaroRead Plus läser upp elektronisk text (Word, PDF, E-mail, Webbsida etc.) med talsyntes. Det går även att skanna in pappersdokument och få dem upplästa. Programmet innehåller även ett avancerat rättstavningsprogram, framtaget med tanke på dyslektikers behov.

 

ClaroRead folder Mac
ClaroRead folder pc

 

Tips på användbara appar i Dina studier



Kontakt

Ersta Sköndal Bräcke högskola
www.esh.selänk till annan webbplats
info@esh.se 
Tel +46 8 555 050 00

Campus Bräcke
Diakonivägen 10A
Box 21062, SE-418 04 Göteborg   

Campus Ersta
Stigbergsgatan 30
Box 11189, SE-100 61 Stockholm
Fax: +46 8 555 050 60

Campus Sköndal
Herbert Widmans väg 12
Box 441, SE-128 06 Sköndal
Fax: +46 8 555 051 65

Copyright © 2017 Ersta Sköndal Bräcke högskola. Alla rättigheter reserverade