Civilsamhällesforskningen på ESH
Forskare knutna till Ersta Sköndal högskola har sedan början på 1990-talet bedrivit banbrytande forskning om det svenska civilsamhället. Den institutionella ramen för denna verksamhet var först Sköndalinstitutet där fokus låg på frivilligt socialt arbete, dvs dels de sociala insatser som bedrivs av ideella och frivilliga organisationer, dels den omsorg som mer informellt utförs inom familj, grannskap och vänkrets.
Senare har intresset kommit att utökas till att omfatta civilsamhället i vidare betydelse. Med detta menas den brokiga mångfald av föreningar, sällskap och organisationer som varken är en del av den offentliga sektorn eller marknadssamhället och vars syften varierar påtagligt från uttalad politisk verksamhet till social välgörenhet och icke-vinstdrivande ekonomisk företagsamhet. I samband med att forskargruppen flyttade från Sköndal till Ersta år 2006 bytte forskargruppen namn och kallas numera Enheten för forskning om det civila samhället.
Bland de pionjärinsatser som Ersta Sköndals forskare deltagit i kan räknas en rad omfattande befolkningsundersökningar som kartlagt det svenska civilsamhällets omfång och karaktär. Ett flertal av dessa undersökningar har utgjort delar av större internationella och komparativa projekt. Den internationella orienteringen är utmärkande för forskargruppen som har en betydande erfarenhet av samarbete med institutioner i andra länder såväl som inom Sverige.
Förutom de kvantitativa befolkningsstudierna har forskare knutna till Ersta Sköndal också genomfört ett stort antal kvalitativa studier inom ramen för en rad olika discipliner, inklusive sociologi, socialt arbete, statsvetenskap, teologi, socialantropologi, historia och kulturgeografi. Forskningen på högskolan är alltså utpräglat tvärvetenskaplig, något som speglar detta forskningsfälts rötter i ett flertal vetenskapliga traditioner med skiftande metod- och teoribildningar.
Vid sidan av forskningen bedrivs även undervisning på såväl doktorand- som mastersnivå. Dessutom ser forskargruppen det som en väsentlig ambition att nå ut även till en bredare publik. I denna anda publicerar forskare artiklar i tidningar, deltar i massmediala debatter, och håller föredrag i mer offentliga sammanhang. Vidare upprätthåller man relationer inte enbart till andra akademiska institutioner utan också till civilsamhällets egna organisationer.
